Sexism:
Observera.
Konstatera.
Förhindra.
#StopSexism #MeToo
 

Sexism är alla uttryck (handlingar, ord, bilder, gester) som utgår från en föreställning om att vissa personer, oftast kvinnor, är underlägsna på grund av sitt kön.

 

Sexism är skadligt. Det ger upphov till känslor av värdelöshet, självcensur undvikandestrategier, förändringar i beteende och försämrad hälsa. Sexism är en av orsakerna till ojämställdhet. Den drabbar kvinnor och flickor i oproportionerlig utsträckning.

 

Sexism finns överallt i våra liv.

 

63% av de kvinnliga journalisterna har utsatts för verbala övergrepp

 

Kvinnor ägnar nästan dubbelt så mycket tid som män åt oavlönat hushållsarbete (i OECD-länder)

 

80% av kvinnorna uppgav att de utsatts för fenomenet ”mansplaining” och “manterrupting” på jobbet

 

75% av nyhetskällorna och nyheterna i Europa är eller handlar om män

 

I en undersökning som genomfördes bland flickor i åldrarna 16–18 i Storbritannien uppgav 66% att de upplevt eller hört sexistiskt språkbruk i skolan

 

59% av kvinnorna i Amsterdam rapporterade att de blivit trakasserade på något sätt ute på gatan

 

I Frankrike upplevde 50% av de unga kvinnor som deltog i en undersökning att de nyligen blivit orättvist behandlade eller förödmjukade på grund av sitt kön

 

Forskning tyder på att 76% av kvinnorna i affärslivet i Serbien tas på mindre allvar än män

 

Våld börjar ibland
med ett skämt

Enskilda könsdiskriminerande handlingar
kan förefalla harmlösa, men de skapar ett
klimat av hot, rädsla och osäkerhet.
Detta leder till en acceptans av våld,
mestadels mot kvinnor och flickor.

 

Europarådet har därför beslutat att
agera genom att anta en rekommendation
för förebyggande, förhindrande och
bekämpande av sexism.

 
 
 

Sexism drabbar främst kvinnor.
Även män och pojkar kan drabbas
när de inte håller sig till
stereotypa könsroller.

 

Sexismens skadeverkningar kan bli värre för vissa kvinnor och män på grund av etnicitet, ålder, funktionsnedsättning, sociala ursprung, religion, könsidentitet, sexuell läggning eller andra faktorer.

 

Vissa grupper av kvinnor, till exempel unga kvinnor, politiker,
journalister eller offentliga personer, är särskilt utsatta för sexism.

 
%

av de kvinnor som valts in i parlament har blivit utsatta för sexistiska kommentarer på sociala medier.

 

Observera. Konstatera. Förhindra.

 

Språk och kommunikation

Exempel på sexism i språk och kommunikation.

En talare som refererar generellt till det manliga könet (en icke-specifik person benämns som ”han/hans/honom”). På omslaget till en publikation förekommer endast män i bild. En manlig yrkesbeteckning som används för en kvinna. En kommunikationskampanj som innehåller omotiverad nakenhet. En annons som visar en man som förklarar för en kvinna hur en tvättmaskin fungerar.

Varför ska vi ta itu med detta?

Språkbruk och kommunikation är viktiga då de synliggör eller osynliggör människor och uppmärksammar eller förminskar deras bidrag till samhället. Vårt språkbruk formar våra tankar, och våra tankar påverkar våra handlingar. Språkbruk som är könsblint eller diskriminerande förstärker sexistiska attityder och beteenden.

Hur förhindrar vi detta?

Använda både de kvinnliga och manliga formerna om publiken är blandad. Se över offentlig kommunikation och se till att det finns en medvetenhet om kön i både språk och bilder. Ta fram handböcker om genusmedveten kommunikation för olika målgrupper. Främja forskning inom området.

Medier, internet och sociala medier

Exempel på sexism i medier.

En framställning i media som sexualiserar kvinnor. Ett tv-program som endast har manliga medverkande. Medier som rapporterar om våld mot kvinnor och lägger skulden den utsatta. Journalister, främst kvinnor, som får kommentarer på sociala medier om sitt utseende i stället för om de frågor som de diskuterar. Algoritmer som används på internet som är utformade på ett sätt som diskriminerar genom att vissa jobbannonser endast skickas till män.

Varför ska vi ta itu med detta?

Barn och andra bombarderas med sexistiska budskap i medier och dessa påverkar mottagarna. Sexistiska budskap gör deras egna val i livet mer begränsade. De förmedlar en bild av att män besitter kunskap och makt, och att kvinnor är objekt vilkas utseende det är fritt fram att kommentera. Sexism på nätet tvingar bort kvinnor från internet. Sexism på nätet kan orsaka verklig skada. När någon utnyttjas eller hånas på nätet lämnar det en permanent digital post som lätt kan spridas vidare och som är svår att radera.

Hur förhindrar vi detta?

Besluta om lagstiftning om jämställdhet i medier. Utbilda personer som arbetar med media och kommunikation om jämställdhet. Se till att kvinnor och män skildras på ett balanserat sätt och i roller som är icke-stereotypa och som återspeglar mångfald. Främja annonser som leker med och ökar medvetenheten om könsstereotyper snarare än förstärker dem. Utbilda särskilt barn och unga i digital kompetens. Se till att sexistisk hatpropaganda definieras rättsligt och straffbeläggs (online). Införa särskilda rådgivningstjänster om hantering av sexism på nätet.

Arbetsplatsen

Exempel på sexism på arbetsplatsen.

Kvinnor med barn som inofficiellt exkluderas från karriärmöjligheter. Kvinnor som ignoreras i möten, eller så kapas eller tystas deras bidrag. Män som favoriseras framför kvinnor till ledande positioner utifrån ett antagande om att kvinnor saknar auktoritet. Kommentarer om utseende eller kläder som är omotiverade och som underminerar kvinnor i deras yrkesroll. Nedsättande kommentarer till män som tagit på sig en vårdande roll. Förklaringar som är nedvärderande, så kallad ”mansplaning”.

Varför ska vi ta itu med detta?

Sexism på arbetsplatsen gör att de som utsätts för det presterar sämre och känner sig mer utanför. När sexism används för att tysta någon medför det att idéer eller förmågor nonchaleras eller inte utnyttjas tillräckligt. Förminskande kommentarer skapar en avskräckande eller förtryckande atmosfär för de som utsätts för dem och det kan leda till våld eller trakasserier. Ångest hos en utsatt kan förvärras och utsatta kan lättare få utbrott eller bli deprimerade. Mer generellt kan sexism leda till lägre lönenivåer och färre möjligheter för de som utsätts.

Hur förhindrar vi detta?

Införa och tillämpa uppförandekoder som definierar sexistiskt beteende och förebygger det genom utbildning. Införa klagomålsmekanismer, disciplinära åtgärder och stödtjänster. Chefer måste ta ställning och visa engagemang mot sexism.

Offentlig sektor

Exempel på sexism i offentlig sektor.

Sexualiserande kommentarer eller kommentarer om politikers, främst kvinnors, utseende eller familjesituationer, inbegripet i parlament. Offentligt anställd personal som kommenterar användares sexuella läggning eller utseende. Sexistiska framställningar/publiceringar av nakenbilder på kvinnor på offentliga arbetsplatser (i till exempel personalrum på sjukhus). Kommentarer om kvinnors utseende i offentliga miljöer, inklusive i kollektivtrafiken.

Varför ska vi ta itu med detta?

Den offentliga sektorn har ett ansvar att föregå med gott exempel. Sexism i parlament är mycket vanligt, men möjligheterna och friheten för kvinnorna i parlament begränsas, oavsett om de är förtroendevalda eller anställda. Sexism undergräver lika tillgång till offentliga tjänster. Sexism i offentliga miljöer begränsar kvinnors rörelsefrihet. Sexism kan leda till våld och den skapar en förtryckande miljö som förhindrar främst kvinnor från att delta fullt ut i det offentliga livet.

Hur förhindrar vi detta?

Utbilda personalen. Införa uppförandekoder, klagomålsmekanismer, disciplinära åtgärder och stödtjänster. Införa upplysningskampanjer som till exempel verktyg och affischer i offentliga miljöer som förklarar vad sexism är. Främja en balans mellan kvinnor och män i beslutsfattandet. Främja forskning och datainsamling om frågan.

Rättsväsendet

Exempel på sexism i rättsväsendet.

En domare som antyder att ett offer för sexuellt våld ”får skylla sig själv”. En advokat som kommenterar en kvinnlig kollegas utseende. En polis som inte tar en anklagelse om våld mot kvinnor på allvar eller bagatelliserar den.

Varför ska vi ta itu med detta?

Beteendet kan leda till att offer inte går vidare med rättsfall. Sexism skapar en misstro mot rättsväsendet. Sexism kan leda till att domar fattas på fel grunder. Sexism förringar kvinnor och kan leda till att de lämnar juridiska yrken.

Hur förhindrar vi detta?

Införa politik om kvinnors lika tillgång till rättvisa. Utbilda personal inom juridiska och brottsbekämpande yrken. Bryta ned stereotyper inom domstolarna genom upplysningskampanjer. Säkerställa att yrkesverksamma baserar sina beslut på fakta om förövarens beteende och bakgrunden i målet snarare än till exempel på offrets klädsel.

Utbildningsväsendet

Exempel på sexism inom utbildningsväsendet.

Läroböcker som innehåller stereotypa bilder av kvinnor/män och pojkar/flickor. Avsaknad av kvinnor som författare till eller historiska eller kulturella figurer i läroböcker. Studie- och yrkesvägledare som inte uppmuntrar till icke-stereotypa studie- eller yrkesval. Lärare som kommenterar elevers, studenters eller kollegors utseende. Sexualiserande kommentarer till flickor. Normbrytande elever/studenter som mobbas av andra elever/studenter eller pedagoger. En avsaknad av medvetenhet/förfaranden/svar för att hantera sexistiska beteenden.

Varför ska vi ta itu med detta?

Utbildningars innehåll och pedagogers beteenden har en kraftig påverkan på uppfattningar och beteenden. En utbildningsmiljö där sexism finns närvarande inverkar på elevernas och studenternas resultat. Sexism inom utbildningsväsendet kan begränsa enskilda individers framtida karriär- och livsstilsval.

Hur förhindrar vi detta?

Besluta om politik och lagstiftning om jämställdhet inom utbildningsväsendet. Se över läroböcker för att säkerställa att de inte innehåller sexism och att de skildrar såväl kvinnor som män i icke-stereotypa roller. Se till att kvinnor framställs i rollen som forskare, konstnär, idrottare, ledare och politiker i läroböcker och program. Lära ut om kvinnors historia. Se till att det finns klagomålsmekanismer. Utbilda i jämställdhetsfrågor och sexualkunskap (inklusive om samtycke och personliga gränser). Utbilda utbildningspersonal om omedvetna fördomar.

Kultur och idrott

Exempel på sexism inom kultur och idrott.

Idrottskvinnor som skildras i medier utifrån familjeroll och inte utifrån färdigheter och förmågor. Kvinnor vars idrottsresultat bagatelliseras. Män som utövar ”feminina” idrotter förringas. Kvinnor i sexiga kläder som ”prydnader” vid kultur- eller idrottsevenemang. Konstutställningar som saknar verk av kvinnor. Få meningsfulla roller för kvinnor inom filmvärlden och nästan inga roller för äldre skådespelerskor. Svårigheter att finansiera filmproduktioner där kvinnor har huvudroller. Konst av kvinnor som ges sämre resurser.

Varför ska vi ta itu med detta?

Både kultur och idrott bidrar till att forma attityder. Om kvinnor och män framställs på stereotypa sätt förstärker det könsstereotyper. Om främst män syns inom dessa områden påverkar det bilden av kvinnor som potentiella konstnärer eller idrottare och begränsar det antalet förebilder för barn och ungdomar. Könsstereotyper begränsar i vilken utsträckning kvinnor/män och flickor/pojkar väljer att utöva idrotter som inte betraktas som ”kvinnliga” eller ”manliga” och detta leder till självcensur. För de som utsätts leder sexism, inom båda områdena, till lägre löner och färre möjligheter.

Hur förhindrar vi detta?

Insatser för att stödja kvinnor i konstnärliga yrken och främja jämställdhetsintegrering i kultur- och idrottspolitik (stipendier, utställningar, utbildningar, upplåta plats/genomföra seminarier). Säkerställa bättre och mer medieövervakning av kvinnors bidrag inom idrott och konst. Uppmuntra sponsorer att stödja kvinnor inom konst och idrott. Införa uppförandekoder för att förhindra sexistiska beteenden, inbegripet disciplinära åtgärder i idrottsorganisationer. Uppmuntra framstående idrotts- och kulturpersoner att stå upp mot sexism och genomföra kampanjer som fördömer våld inom idrotten och sexistisk hatpropaganda.

Den privata sfären

Exempel på sexism i den privata sfären.

Kvinnor som gör mer oavlönat arbete (omvårdnad och hushållsarbete) än män, till exempel när endast kvinnor hjälper till med disken efter en middagsbjudning. Sexistiska skämt mellan vänner. Flickor och pojkar som systematiskt får flick- respektive pojkleksaker. Pojkar som uppmuntras att springa och ta risker, och flickor att vara fogliga och tillmötesgående. Använda uttryck som att ”springa som en flicka” eller ”pojkar är pojkar”.

Varför ska vi ta itu med detta?

Oavlönat arbete påverkar kvinnors förvärvsfrekvens, deras ekonomiska oberoende och deras deltagande i idrotts- och fritidsaktiviteter. Leksaker (till exempel leksakskök eller spel där man bygger något) påverkar könsroller, men även framtida studie- eller yrkesval. Sexistiska skämt kan skrämma och tysta människor och få dem att bagatellisera sexistiska beteenden.

Hur förhindrar vi detta?

Upplysningsinsatser och forskning om både hur oavlönat arbete påverkar kvinnor och män och hur de kan dela på det. Insatser för att bidra till att privatliv och arbetsliv går ihop för alla. Främja icke-stereotypa leksaker. Uppmuntra både pojkar och flickor att delta i hushållsarbete. Ge även flickor utrymme och frihet att leka, utforska och vara sig själva.